Att springa uppför trapporna eller ta hissen, det är frågan. Jag låter gärna vardagsmotionären i mig välja mellan dessa alternativ. Att gå uppför trapporna är en valmöjlighet som jag sällan tillåter, eftersom det är så erbarmligt tråkigt och tidsödande. Så det får bli allt eller inget: låt hissen göra jobbet eller gör det ordentligt själv.

Spring i benen är trots allt ingen oändlig resurs. Det kommer en tid när du stapplar fram med rullator och önskar att du kunde ta tre trappsteg i ett språng eller susa fram genom vårlandskapet enbart med hjälp av din egen muskelkraft.